Indien, världens största demokrati, har vuxit i ekonomisk betydelse sedan slutet av 80-talet. Demokrati i all ära men framstegen för individen är långsamma.

Bruttonationalprodukten ligger på runt tiotusen kronor per person och år vilket är en tredjedel av den kinesiska och en tjugosjundedel av den svenska. Fortfarande är var fjärde indier inte läskunnig vilket är i nivå med Uganda.

Kastsystemet i sin tur stoppar all rörlighet. Gifter man sig med någon från en högre kast tillhör barnen obligatoriskt den lägre kasten.

Det ökande våldet på kvinnor i en förort till Delhi bekämpas från polisens sida med att be kvinnor stanna hemma efter klockan åtta på kvällen.

En ny variant på fattigdomsbekämpning har också tagits fram av landets planeringskommission. De har i förra veckan helt sonika sänkt gränsen för vad som anses vara mindre bemedlad och därefter deklarerat att antalet fattiga har minskat.

Indien som resmål är naturligtvis en upplevelse som är svår att slå med Taj Mahals fantastiska byggnad, Ladakh med sina tre högsta motoriserade pass i världen, Delhis myller av människor, etc., etc..

Men om du tänkte flyga till Mumbai, boka inte än. Sedan 19 år försöker myndigheterna bygga en ny internationell flygplats där men inte lyckats komma längre än till bygglovsstadiet. Otroliga Indien. / Ulf Egestrand