All accepterad nationalekonomisk teorier under 1900-talet har varit baserad på tesen, ”den rationella agenten”: Att vi hela tiden söker det ekonomiskt optimala i utfallet. Och detta ska vara baserat på insamlad fakta och inget annat. Inget känslodravel här inte.

Men Elin slår återigen i sin nya blogg hål på myten om den rationella agenten. Denna gång med hjärnpåverkade argument.

Det jag kommer att säga nu är inte för att skrämmas utan mer någonting att ta tänka på.

Hur ligger det till med det viktigaste beslutet i livet? Val av livskamrat.

Detta beslut kommer vara helt avgörande för din/er ekonomi. Alla beslut ni kommer att ta kommer påverka er plånbok. Om så det gäller: val av bostad, val av möbler, val av inredning, val restaurang, val av semestermål, val av bil. Om det gäller: val av bank, val av sparform, val av aktie.

Hur mycket insamling och bearbetning av objektiva fakta ligger till grund för valet? Hen är trevlig, smart, fascinerande, snygg, rolig, sexig. Och hur mycket tid lägger du ner på beslutet? För vissa tar det bara någon sekund (för Prins Carl Philips mamma och pappa ”sa det bara klick”).

Det intressanta med val av livskamrat är att det förbjudet att nämna ordet pengar. Även om, enligt många undersökningar, pengar är den största anledningen till separationer

Om pengar skulle komma på tal, kommer ändå dina vänner och föräldrar hoppa till den viktigaste frågan: Älskar du din partner?

Om vi använder oss av känslan vid val av livskamrat. Hur tror vi då att vi kan undvika våra känslor vid andra beslutsituationer? Vi kan inte det.

Vi drivs av känslor.

Känslor är som kognitionsvetaren Elin Helander säger helt avgörande för att kunna fatta beslut. Det beskrivs på ett fantastisk slående sätt i sketchen: ”Aftonbladet eller Express?” med Gösta Ekman och Tage Danielsson från revyn ”Lådan”. (För er som inte var med på den tiden kan jag säga att det är en riktig klassiker.)

Även om känslor kan vara förödande vid ett beslut är de helt avgörande för att bli fattade.

Vi är nu livsnjutningens tid. Låt dig utnyttja dina känslor men låt inte dina känslor utnyttja dig.

Trevlig midsommar/Ulf

Den rationella agenten.

I sin senast blogg skriver Elin Helander om att vi inte alltid är rationella utan att våra känslor styr oss. Hon ger också belysande exempel på det.

Jag är den förste att skriva under på detta. Nu tror ni naturligtvis att det kan ju inte stämma. Finans måste vara baserat på rationellt tänkande. Hur kan vi annars lita på dem?

Bra fråga men min erfarenhet säger någonting helt annat.

Det jag kommer att säga nu är ingenting emot vare sig valutahandlare eller nationalekonomer (jag har själv varit valutahandlare och betett mig som historien nedan). Alla fyller sin roll och funktion i vårt samhälle.

En valutahandlare är en person som köper och säljer valutor och har till uppgift att tjäna pengar för banken som hen jobbar på.

Irrationell rationell.

En dag kom en nationalekonom till en valutahandlare. Nationalekonomen berättar om världsläget och alla dess siffror. Prognos var att svenska kronan skulle bli svagare inom ett par månader. Var på valutahandlaren som behöver tjäna pengar idag säger. ”Det där låter nog bra. Men vad ska jag göra NU? Ska jag köpa eller sälja kronor?” Nationalekonomen hade inget svar. Han jobbar ju med längre prognoser.

Under morgonen spreds det ett rykte om att en annan bank höll på att sälja kronor för ett stort industriföretags räkning. Och när kronan började gå svagare skrek valutahandlaren ut över handlarrummet. ”Sälj kronor!” Hans magkänsla sa nämligen att kronan snart kunde gå mycket svagare.

På kvällen blev valutahandlaren intervjuad av en tidning om varför kronan hade blivit svagare under dagen. Han vågade ju inte använda sin magkänsla som förklaring. Så han använde nationalekonomens språk med tillväxt, inflation och ränteläget för att förklara varför svenska kronan hade försvagats.

Varför gjorde han det?

Känslor är inte ok att använda som argument för ett agerande eller tyckande. Då använde han sig av klassiskt vetenskapligt förankrade argument. De tror vi på. Därför lät han som nationalekonomen i intervjun.

Vad kan du göra åt det? Inte mycket. Var bara medveten om att vad som beskrivs med siffror och rationella argument behöver inte vara hela historien.

Mitt råd: Ta allt med en nypa salt. Och var medveten om att vi inte är rationella agenter./Ulf

Finta prokrastineringen

Kognitionsvetaren Elin Helander skriver idag på sin blogg om uppskjutande beteende (prokrastinering) och ger tips på hur du kan finta den med några enkla knep.

Jag gillar hennes knep och utan att veta om det har jag själv använt mig av dem ett flertal gånger.

Dessa knep ”lockade” mig till ett bättre beteende. För ibland måste man ”locka” och lura sig själv lite för att komma igång med vissa saker. Speciellt om det handlar om förändring.

Såhär har jag använd knepen som Elin Skriver om

1. Lagt undan pengar innan du har fått dem

Hur då? Jo, i min tanke har jag redan placerat dem på ett konto som inte får röras. Dessa pengar finns inte med i min inkomst för att täcka kostnader och konsumtion. Om din lön netto är 15.000 och du vill spara 200 så måste du i din hjärna endast ha en lön på 14.800. När du får en löneförhöjning ökar du din tänkta nettolön med ett mindre belopp än höjningen. Då ha du höjt ditt sparande utan att du känner av det. Det skapar automatik.

2. Flytta framtiden hit

När belöning av ditt sparande ligger långt i framtiden. Flytt framtiden hit. Känn hur det skull kännas att leva där och då med eller utan dessa pengar. Det verkar konstig, Men att göra denna tanke övning ökar möjligheterna att du börjar spara. Jag har använt mig av den. (Du kan läsa mer om detta i Walter Mischels bok “The Marshmallow test”.) Prova det kostar inget.

3. Lägg 15 min på uppgiften

När jag skrev på min bok var det många gånger som jag inte kunde eller ville skriva. Då sa till mig själv: OK jag öppnar datorn och lägger fingrarna på tangenterna, så får se vad som händer. Det fungerade för det mesta och var enklare än jag trodde. Testa själv med något som inte lockar.
Som Woody Allen sa: ”80 % of life is showing up.” (Att infinna sig är 80 % av livet.)

Prova, kanske det fungerar för dig med/Ulf

Tack, Bengt! Rättelse i “Börja nu!”:

4 Hur mycket vill du lämna efter dig?
En samvetsfråga. Slå in det som ett negativt belopp för FV (framtida värde).

Börja nu!

Visst är det jobbigt när du inte gör det du har förutsatt dig? I Elin Helanders senaste blogginlägg skriver hon om just detta fenomen som kallas för uppskjutande beteende – vad det är och varför vi alla drabbas av det.

Jag liksom alla andra har denna inbyggda svaghet. Jag är inte alltid disciplinerad, det ska gudarna veta. Till exempel hade jag verkligen svårt med att spara. Jag tänkte att det hinner jag med.

Men tiden rinner snabbt iväg. Och du ska använda just tiden till din fördel.

Därför var det en evig lycka för mig att få träffa Len. (Jag beskriver vårt möte i mitt förra inlägg.)

Len inspirerade mig till att sätta upp mål. Målet blev att vara ekonomiskt fri vid 55 års ålder. Det var mitt mål-datum. Detta innebar att jag var tvungen att definiera ett totalbelopp som skulle finnas på mitt konto vid mitt mål-datum.

I detta inlägg kan du läsa mer om en bra teknik för att göra just detta.

Målbelopp

Om du vill bli ekonomiskt fri måste du först veta hur mycket pengar du behöver för att klara dig. Detta kallar jag för målbelopp.

Nedan beskriver jag stegvis hur du kan ta reda på ditt målbelopp. Med hjälp av denna kalkylator kan du enkelt göra de beräkningar som behövs.

Så här använder du kalkylatorn. Du kan smidigt laborera runt med olika siffror och alternativ.

Fyra frågor du behöver besvara

1 Vad kommer din månadskostnad vara?

Ta med alla utlägg; boende, mat, kläder, telefon, nöjen, resor, sjukvård, etc. Glöm inte något. Slå in detta minusbelopp för PMT i kalkylatorn (peng per månad).

2 Hur länge kommer du att leva efter ditt måldatum?

Detta är en svår fråga. Jag tog i. Jag antog 480 månader vilket är 40 år. För vem vill leva längre än sina pengar. Slå in de antal månader du tror dig kommer att leva efter du nått ditt drömdatum för NP (antal månader).

3 Vilken verklig avkastning förväntar du dig på ditt kapital?

Ta hänsyn till inflationen genom att dra av den från avkastningen. Jag var konservativ och sa 3 % . Slå in din förväntade verkliga avkastning på IR (räntesats).

4 Hur mycket vill du lämna efter dig?

En samvetsfråga. Slå in det som ett negativt belopp för FV (framtida värde).

Lek runt

Läs hemsidans instruktioner. (Är du dålig på engelska kan du alltid använda Google translate.) Jag gjorde själv fel med räntesatsen. Det får enorma konsekvenser på uträkningen. Så kolla hur du slår in den. Och genom att klicka på PV-knappen får du nu ditt målbelopp.

Gör allt detta minst en gång i månaden. Prova beräkningar med olika belopp och räntor. Lek runt. Det ger dig bra känsla för vad som är viktigast.

Denna fokusering på mitt målbelopp har hjälpt mig att nå mitt mål. Här kan du läsa mer om hur du sätter upp bra mål för att lyckas i Elin Helanders blogg ”Hjärnkoll på ditt sparande”.

Sen gäller det att börja spara.
Utan mål ingen början.

Börja nu! /Ulf

Vanor vi ärver

Vi formas av våra gener, men också vår miljö. Men hur vår miljö påverkar oss hur vi ser på och hantera pengar är vi inte alltid medvetna om. Elin Helander skriver i sitt senaste inlägg om att det inte bara är sjukdomar som smittar, utan även beteenden.

Vilka har du i din närhet och hur smittar de dig?

Jag har själv funderat över detta och kommer att berätta om 3 personer som har präglat mig och hur jag ser på pengar – på gott och ont.

Vilka har smittat mig

Jag växte upp i en liten by utanför Kalmar tillsammans med en lillasyster. Min far arbetade på kontor, och min mor inom vården. Vi var en ganska vanlig svensk familj på 60-talet helt enkelt.

Det första som jag fått med mig med modersmjölken är ”Den som är i skuld är inte fri.” Om det diskuterades något om pengar var det hur skulder skulle betalas av. Det betyder även bostadslån. Detta är en anledning till att jag bestämde tidigt i mitt liv att jag skulle vara skuldfri vid 50.

Det andra: Aktier är farligt, oberäkneligt och är för spekulanter. Därför undveks detta diskussionsämne till varje pris. Resultat: Jag har inte hållit på med aktier. Även om jag tidigt i livet kom in i bankvärlden höll jag mig ifrån det.
Och vilket misstag har inte det varit?

Det tredje är, Du måste göra det för det ordnar sig inte. Ingen kommer att göra det för dig. Detta var något jag fick lära mig hemifrån. Men när det gäller pengar tog det ändra fram till jag var 35 år innan jag förstod innebörden av det.

Vid 35 års ålder var jag på resa i Australien och mötte då dubbelgångaren till Sena Connery, den första James Bond.

Hans namn är Len och jag är honom evigt tacksam.

Han sa nämligen till mig att du måste se till att bli ekonomisk fri. Och han berätta för mig om den fantastiska kraft som finns i ränta på ränta formeln (Einsteins favoritformel).

Använd tiden

Len sa, ”om du sparar 10 % av din årslön år under 10 år och om avkastningen är 10 % kommer du först och främst att ha en avkastning på kapitalet som är lika stor som ditt sparande.”

Det andra han sade är att någon som börjar spara 10 år efter dig kommer aldrig i kapp – tiden är alltså din vän.

Samtalet med Len ändrade mitt liv!

Jag gick direkt hem och räknade på hur mycket jag skulle behöva för att vara ekonomisk fri vid 55 års ålder.

Och jag lyckades!

Jag är mycket glad att Len smittade mig med sin inställning till sparande.

Jag måste också erkänna, att vara skuldfri var också en grundsten i framgången. Om jag sedan hade arbetat med att ändra min ärvda inställning till sparandet i aktier hade resan kanske varit enklare.

Vilka vanor har du ärvt? Vilka är bra? Vilka borde du ändra på?

Och vilka beteenden vill du att dina barn ska ärva?

Det är nämligen aldrig försent. Sök bara efter inspirerande människor och exempel och låt dem smitta dig med sitt tänk. Jag hade turen att träffa Len.

Lycka till//Ulf